Daniel Andersson om fotbollslivet

Det var ett tag sedan sist, men nu är det dags igen. Här kommer den fjärde intervjun med en allsvensk lirare och vi har minsann vässat kalibern ytterligare. Rydström, Alvbåge och Haginge får ursäkta men Daniel Andersson har fler meriter än alla tre tillsammans! Vi ställde några frågor och fick som vanligt intressanta svar!

När vi intervjuade Henrik Rydström ställde vi frågan ”Hur stor del av matchen i matchen mellan dig och din mittfältskombatant består i att mentalt bryta ner honom?” Till honom kändes frågan given. Du är inte lika känd för att vara käftig på plan, är du så from som folk verkar tro?
Vet inte hur from folk tror jag är men jag snackar inte lika mycket som Rydström. Tycker dock att agerandet är viktigare än snacket.

Under dina år som proffs i Italien var du en uppskattad pådrivare och om inte minnet sviker så var kaptensrollen också given de sista säsongerna. Vad var det som gjorde att du valde att lämna en sådan position?
Malmö lockade med bra lag och fin stämning på läktaren. Brorsan var också hemma. Betydligt tryggare för familjen hemma.

Kom du hem till Sverige för att avsluta karriären här eller finns suget efter Europa kvar?
Jag kommer nog att avsluta karriären i Malmö men i fotboll finns inga säkerheter. Fråga Henke!

Chanserna till VM-slutspel minskade onekligen efter förlusten mot Danmark. Men seger borta mot Ungern i september, vad tror du om chanserna då?
Vinner vi de kommande två matcherna har vi fortfarande god chans men Ungern borta är inte lätt.

Vem är den bästa fotbollsspelare du någonsin spelat tillsammans med?
Zlatan och min bror.

Vilket är ditt bästa fotbollsminne?
Sm-guldet 2004.

Vi tackar Daniel för insatsen och önskar lycka till med resten av säsongen! Förhoppningsvis blir det en härlig landslagshöst åtminstone, för MFF:s tabellposition är i nuläget sannolikt inte särskilt upplyftande.